Döden!

Här om dagen hade jag ett väldigt djup samtal med min granne.. Vi kom in på ämnet döden. Och där stannade samtalen ett tag. Hon är nämligen väldigt rädd för döden. Vad som händer efter döden! Tanken att sluta finnas helt enkelt inte existera mera. Jag förstod inte riktigt hennes rädsla för enligt mig finns det inget och vara rädd för döden är något som kommer för oss alla förr eller senare, så medans man lever måste man göra det bästa av det.  Idag vaknade jag lite nyfiken på det ämnet och Googlade fram lite fakta.. Jag ville veta vad som anses om döden.
Detta om jag fram till:


Döden är slutet på det jordiska livet. Ur den biologiska perspektiv ses det som en fas där alla levande ting förr eller senare dörr.  Då blir vår kropp nerbryt av tusenfotingar, daggmaskar osv. Och tydligen är detta väldigt viktigt för vår värld.


Enligt Bibeln sover de döda i väntan på en uppståndelse vid en viss tid. Ja domedagen och hela den biten.


Så enligt kristna när du dör "sover" du tills återuppståndet dagen kommer och vi ska dömas.



Döden gestaltas, åtminstone i västvärlden, ofta som den mörkklädda och med en lie i handen den berömda liemannen.

Han som ska hämta de som ska dö till dödsriket. Lien har också en symbolisk innebörd, i det att Döden som person

anses skörda själar. Även timglaset blev tidigt kännetecken till honom, med den mäter han varje människas livstid

Många har en slags rädsla för döden men Fobi för döden kallas thanatofobi.


Är det själva dödstillståndet som skrämmer oss, eller ovissheten om hur vår sista stund ska vara?
Om man tror på själen är det rädsla över att inte veta vad som ska hända med den eller vart den tar vägen som skrämmer oss?

Tror man inte på själen, då tror man att man helt enkelt slutar existera. Är man då rädd att sluta finnas?

Många säger att de är rädda för döden för man är rädd sluta vara omkring de man älskar och man slutar ta hand om dem. Jag säger det ur perspektivet "de klarar sig nog"



 

Hittade väldigt fina Citat om döden.
Här är några som fick mig att tänka lite extra:



 

De fruktar dödens minst, vars liv är mest värda.

Immanuel Kant (1724-1804

)

Det effektivaste sättet för en organism att anpassa sig till omvärlden är att dö 

Sigmund Freud (1856-1939)


Det kvittar hur man dör, det viktiga är hur man lever innan man dör. 

Andrew Young (1932-)

Allt som föds ska också dö. Vad som händer efter, går inte att stoppa.
Lev ditt liv Idag och om du ska oroa dig för döden gör det när du väl är död.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0