Från Stoltblodgivare Till Perrongliggare

Var och donera blod för ett litet tag sen. Och en av de viktigaste sakerna att tänka på när man donerar blod är att äta förre och efter! man måste vila och ta det lugnt vilket jag inte gjorde... jag donerade  blod runt 5 tiden och hade inte ätit något innan och efter åt jag snabbt och gick sedan ner mot tunnelbanan i fridhemsplan. medans jag väntade på Akalla tåget kände jag hur jag började kallsvettas och jag visste att nu kommer det. jag svimmade men hann lägga mig. Där låg jag i Fridhemsplansperrong utan att någon ens kom och fråga hur det var med mig. låg på golvet på min väska i ca 10 min då tåget kom. jag samlade styrka och gick in i tåget där jag genast la mig ner på golvet i den gamla tunnelbanan utan att tänka mig förr vad som hände runt om mig. folk steg in och ut ur tåget. jag bara låg där kan ha sett ut nerdrogad fast jag var helt enkelt bara tömd på blod bara en kvinna bad mig gå lägga mig på några lediga stolar så jag kunde låta folket gå in och ut lättare.. THATS IT... jag kände mig förnedrar och smutsig fast var och gjorde en god gärning.
Ingen hjälpte mig ingen pratade med mig.. Vad är det som händer..? har vi slutat bry oss om varandra? Vad har medkänslan hos mänskligheten tagit vägen? Vi ser Par bråka vi lägger oss inte i. Vi ser folk gråta på tåget vi frågar inte.. Vi ser folk ligga på tåget och vi hjälper de inte. Vad är vi rädda för? Tänk om någon hade verkligen behövt oss och tack vare att vi har blivit så rädda för andra och instängda i vår värld råkar någon illa ut och VI hade kunnat förhindra det genom att bara fråga "hur är det"...

Men trots allt det.. Utmanar jag folk att donera blod.. Det är bra och det behövs.

Jag är fortfarande en Stoltblodgivare

Kommentarer
Postat av: Mats

Donerar också blod. är stolt jag med ;) glöm inte äta nästa gång

2008-11-05 @ 13:31:42

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0